en solig lördagsmorgon och jag hade inte förmåga att ta mig upp. kom igång först vid fyratiden. jag yttrade orden "jag känner för att bli rikigt full ikväll" på väg hem från jobbet och profetian skulle uppfyllas. bristen på konsekvensanalys kan vara väldigt uppenbar en fredagseftermiddag.
nu hemma efter middag och utgång modell mindre med några bekanta från väldigt länge sedan. trevligt, men ack så sömning.
hade glömt bort tomas andersson wijs storhet, blues från sverige är en fruktansvärt stark låt. hälsingland likaså.
02:48 och jag måste sova nu. tvätt i morgon 10:00.
Saturday, March 10, 2007
Thursday, March 8, 2007
DEN FÖRSTA MARS TJUGOHUNDRASJU. POSTAD I EFTERHAND PGA. AVSAKNAD AV INTERNET
Igår somnade jag in till Uppkomsten av det socialistiska medvetandet av Lenin. Under dagen idag vaknade jag upp av att Maud Olofsson presenterar sin “frihetsreform”. Ett dygn av kontraster med andra ord. Att kalla förslaget om rätt till skatteavdrag för hushållsnära tjänster för frihetsreform är osmakligt. Inte alls konstigt, i och för sig, med tanke på att det är Mauds val av ord.
Det talas om det eviga livspusslet. Maud har inför dagens förslag hänvisat till att kvinnor som arbetar har svårt att få detta livspussel att gå ihop. Idag var det Anders Borgs tur att nyttja begreppet - som ett svar på frågan huruvida detta förslag innebär att skattepengar tas för överklassen skall få mer tid till att arbeta! Det är inte på något sätt seriöst att dra till med ytterligare en hänvisning till detta livspussel på en fråga som handlar om fördelningspolitik.
För tio minuter sedan såg jag inte DN-skrapan från mitt fönster på grund av den täta dimman. Nu precis när jag gick och tittade till mitt tevatten hade dimman lättat och den syntes igen, bortom Årstabroarna. Fascinerande hur det kan slå om så snabbt. Sitter i min nya alldeles egna lägenhet nu. Utan tillgång till vare sig TV eller Internet. Allt jag har är min musik, böcker och - ursäkta att jag tjatar - en underbar utsikt över Västberga, Midsommarkransen, Årstaviken och Hornstull. Första melodin på soundtracket till Farväl Falkenberg är för övrigt det perfekta soundtracket till belysningen på nya Årstabron en dimmig kväll som denna.
Frida Hyvönens See how I came into town fungerar bra också.
I helgen afterwork modell större på fredag samt trettioårsfest på lördag. Egentligen vill jag bara vara hemma och måla. Vi får se hur det blir.
Det talas om det eviga livspusslet. Maud har inför dagens förslag hänvisat till att kvinnor som arbetar har svårt att få detta livspussel att gå ihop. Idag var det Anders Borgs tur att nyttja begreppet - som ett svar på frågan huruvida detta förslag innebär att skattepengar tas för överklassen skall få mer tid till att arbeta! Det är inte på något sätt seriöst att dra till med ytterligare en hänvisning till detta livspussel på en fråga som handlar om fördelningspolitik.
För tio minuter sedan såg jag inte DN-skrapan från mitt fönster på grund av den täta dimman. Nu precis när jag gick och tittade till mitt tevatten hade dimman lättat och den syntes igen, bortom Årstabroarna. Fascinerande hur det kan slå om så snabbt. Sitter i min nya alldeles egna lägenhet nu. Utan tillgång till vare sig TV eller Internet. Allt jag har är min musik, böcker och - ursäkta att jag tjatar - en underbar utsikt över Västberga, Midsommarkransen, Årstaviken och Hornstull. Första melodin på soundtracket till Farväl Falkenberg är för övrigt det perfekta soundtracket till belysningen på nya Årstabron en dimmig kväll som denna.
Frida Hyvönens See how I came into town fungerar bra också.
I helgen afterwork modell större på fredag samt trettioårsfest på lördag. Egentligen vill jag bara vara hemma och måla. Vi får se hur det blir.
Thursday, February 22, 2007
see how i came into town
sista kvällen i det som varit mitt hem sedan september. det mesta är nedpackat. flytten sker på onsdag men ska bo på andra ställen fram till dess. ser fram emot att måla om och inreda. känslan av att för första gången verkligen ha ett hem som är MIN borg kittlar.
det har varit en bra vecka på jobbet, fått mycket gjort och så vidare.
hatar kanal 5 för att de lägger seinfeld så sent. klarar inte av att vara uppe till 23:40.
det har varit en bra vecka på jobbet, fått mycket gjort och så vidare.
hatar kanal 5 för att de lägger seinfeld så sent. klarar inte av att vara uppe till 23:40.
Saturday, February 17, 2007
highschool stalker
självsäkerheten gällande mitt allmäntillstånd är som bortblåst i jämförelse med förra helgen/förra inlägget. hoppas verkligen det är årstiden i kombination med för mycket jobb och för lite sömn som gör att jag mår på det här sättet. känner olust inför allt. tänker bara på en sak (person) och tror inte jag varit så här olyckligt förälskad sen i gymnasiet. jag blev irriterad på mig själv när jag vaknade i morse för att jag tänkte på henne under uppvaknandet. ge mig broder daniel. ge mig yvonne.
det hela skulle underlättas om man slapp träffa personen i fråga under proffessionella förhållanden varje dag. frågar mig själv om allt det här, denna känsla som jag haft nu sedan i höstas bara är allmän förtjusning, ett rop på hjälp för att slippa vara ensam (ni ser, förra helgen känns väldigt avlägsen) eller något mer. inbillar mig att det hela ska falla på plats när min tillvaro är ordnad. problemet kanske ligger i våndan inför att börja packa inför flytten som skall ske i månadsskiftet.
- - -
stockholm är litet. nyss när jag var nere i den lokala videobutiken stod kvinnan som förföljt mig sedan förra sommaren. eller iallafall råkat vara på samma plats som mig ett stort antal gånger. stod jag och väntade på tvärbanan vid globen när jag bodde där stod hon där. och nu bor hon tydligen i samma område som mig ännu en gång. ser henne minst en gång i veckan vid pendeltågsstationen där mitt arbete och uppenbarligen hennes arbete ligger. vi har bytt några blickar och ja, hon är söt.
nu stod hon alltså vid komedihyllan. jag gick naturligtvis och ställde mig bredvid och bläddrade i dramahyllan. hon valde film och gick till kassan. jag tog en film mer eller mindre på måfå (sideways, som jag har sett. ser dock fram emot att se den igen.) och stalkade henne till kassan. hon betalade, gick och faan: hon såg inte mig. ångrade mig hela vägen hem att jag inte inledde en konversation med henne.
märks det att jag är inne i en djup och svår bekräftelsefas?
det hela skulle underlättas om man slapp träffa personen i fråga under proffessionella förhållanden varje dag. frågar mig själv om allt det här, denna känsla som jag haft nu sedan i höstas bara är allmän förtjusning, ett rop på hjälp för att slippa vara ensam (ni ser, förra helgen känns väldigt avlägsen) eller något mer. inbillar mig att det hela ska falla på plats när min tillvaro är ordnad. problemet kanske ligger i våndan inför att börja packa inför flytten som skall ske i månadsskiftet.
- - -
stockholm är litet. nyss när jag var nere i den lokala videobutiken stod kvinnan som förföljt mig sedan förra sommaren. eller iallafall råkat vara på samma plats som mig ett stort antal gånger. stod jag och väntade på tvärbanan vid globen när jag bodde där stod hon där. och nu bor hon tydligen i samma område som mig ännu en gång. ser henne minst en gång i veckan vid pendeltågsstationen där mitt arbete och uppenbarligen hennes arbete ligger. vi har bytt några blickar och ja, hon är söt.
nu stod hon alltså vid komedihyllan. jag gick naturligtvis och ställde mig bredvid och bläddrade i dramahyllan. hon valde film och gick till kassan. jag tog en film mer eller mindre på måfå (sideways, som jag har sett. ser dock fram emot att se den igen.) och stalkade henne till kassan. hon betalade, gick och faan: hon såg inte mig. ångrade mig hela vägen hem att jag inte inledde en konversation med henne.
märks det att jag är inne i en djup och svår bekräftelsefas?
Sunday, February 11, 2007
nu är det höst. både här inne och där ute.
lilla essingen juni 2005. det är väldigt varmt och jag går på söndagspromenad ensam. tänker att jag skulle vilja ha någon att gå söndagspromenad tillsammans med. någon att upptäcka nya platser med. någon att dela det mesta med. då var jag nyligen ensam för första gången i mitt liv. nyss lämnat ett (blivit lämnad) fem år långt förhållande bakom mig. med andra ord var jag inte särskilt bekant med den typen av ensamhet.
årstabron februari 2007. ännu en söndagspromenad ensam. solen känns i allra högsta grad välkommen efter en kall vecka. och jag känner att jag kan hantera ensamheten om inte bra, så åtminstone bättre än sommaren 2005. återigen har jag ett förhållande bakom mig, ett förhållande som verkligen hade potential att bli något men som inte blev det. drygt ett år av sökande och en känsla av att vi tog oss framåt, men som bara stannade upp för några månader sedan. varför det är så har jag inte kommit fram till ännu.
jag vet inte om denna insikt om att jag nu kan hantera ensamhet (i bemärkelsen avsaknad av parförhållande) bättre hänger ihop med personlig mognad eller att jag såg dödsdansen igår. det var väldigt effektfullt när örjan ramberg dansade sabeldans i mörkgrön ljussättning. han satte verkligen fingret på tvåsamhetens baksidor när han steppade runt med vidöppna ögon som skrek ut galenskap.
fick mig att förstå att man inte skall ha så bråttom. låt kärleken ta sin tid.
- - -
stod för övrigt och beskådade mitt framtida hem från årstabron. husen gjorde sig väldigt bra en solig söndagsförmiddag som denna. tror det är läge att ta tjuren vid hornen och börja flyttpacka idag.
årstabron februari 2007. ännu en söndagspromenad ensam. solen känns i allra högsta grad välkommen efter en kall vecka. och jag känner att jag kan hantera ensamheten om inte bra, så åtminstone bättre än sommaren 2005. återigen har jag ett förhållande bakom mig, ett förhållande som verkligen hade potential att bli något men som inte blev det. drygt ett år av sökande och en känsla av att vi tog oss framåt, men som bara stannade upp för några månader sedan. varför det är så har jag inte kommit fram till ännu.
jag vet inte om denna insikt om att jag nu kan hantera ensamhet (i bemärkelsen avsaknad av parförhållande) bättre hänger ihop med personlig mognad eller att jag såg dödsdansen igår. det var väldigt effektfullt när örjan ramberg dansade sabeldans i mörkgrön ljussättning. han satte verkligen fingret på tvåsamhetens baksidor när han steppade runt med vidöppna ögon som skrek ut galenskap.
fick mig att förstå att man inte skall ha så bråttom. låt kärleken ta sin tid.
- - -
stod för övrigt och beskådade mitt framtida hem från årstabron. husen gjorde sig väldigt bra en solig söndagsförmiddag som denna. tror det är läge att ta tjuren vid hornen och börja flyttpacka idag.
Thursday, February 8, 2007
snälla kom närmre
per moberg lagar trerätters på tv4+ (sparrissoppa, piggvar samt rabarberdessert, verkar väldigt gott) och jag känner att veckorna bara flyger iväg utan att någonting av värde händer. känns som det enda jag gör är att vänta. på att få flytta in i lägenheten. på våren. på att säkert skall spela i stockholm.
har en riktig svacka när det gäller mitt arbete. har kommit till insikten att jag inte vill arbeta med människor. alltså, jag har inget problem med kollegor. däremot vill jag inte ha arbetsuppgifter som involverar kontakt med människor som av helt förståeliga skäl är upprörda över det jag gör. sen, återigen, är det jobbig stämning på grund av kommande uppsägningar. ledningen gick runt på kontoret förra fredagen och frågade alla hur länge de varit anställda. det är inte trevligt. och det påverkar min produktion. måste skärpa mig innan chefen upptäcker min ineffektivitet.
vill arbeta med något teoretiskt (som jag trots allt är utbildad till), gärna med viss distans till verkligheten.
tur att det finns gott om trevliga kollegor på min nuvarande arbetsplats. annars hade det varit väldigt jobbigt.
---
ser fram emot en lugn helg. det enda planerade är dramatenbesök med föräldrar. borde börja flyttpacka lite också.
har en riktig svacka när det gäller mitt arbete. har kommit till insikten att jag inte vill arbeta med människor. alltså, jag har inget problem med kollegor. däremot vill jag inte ha arbetsuppgifter som involverar kontakt med människor som av helt förståeliga skäl är upprörda över det jag gör. sen, återigen, är det jobbig stämning på grund av kommande uppsägningar. ledningen gick runt på kontoret förra fredagen och frågade alla hur länge de varit anställda. det är inte trevligt. och det påverkar min produktion. måste skärpa mig innan chefen upptäcker min ineffektivitet.
vill arbeta med något teoretiskt (som jag trots allt är utbildad till), gärna med viss distans till verkligheten.
tur att det finns gott om trevliga kollegor på min nuvarande arbetsplats. annars hade det varit väldigt jobbigt.
---
ser fram emot en lugn helg. det enda planerade är dramatenbesök med föräldrar. borde börja flyttpacka lite också.
Wednesday, January 31, 2007
horace är på tv.
nu är handpenningen betald och jag har således tagit ytterligare ett steg mot mitt första egna boende. vill flytta nu på en gång. men det kommer nog dröja någon månad eller så.
något som står klart är dock att mycket måste inhandlas. soffa. tv. stereo. samt att det måste målas om (tapeten är fräsch men har en fruktansvärd färg). måste prioritera detta på ett bra sätt.
- - -
börjar känna av verkligheten på mitt arbete nu. smekmånaden kan sägas vara över.
att folk är missnöjda och att vår enhet inte på något sätt kan sägas sträva mot samma mål är tydligt. på enhetsmötet i morse satt folk med sammanbitna miner och tittade bort med trötta blickar. det verkar som om ingen lyssnar på vår (relativt nye) chef.
organisationen jag jobbar inom står inför många förändringar och vår enhet kommer antagligen inte finnas inom ett år. det gör naturligtvis sitt. men på något sätt känns det som att sådant inte får komma i vägen för vår produktion. tyvärr är det så att nytänkande och rationella arbetsmetoder inte är vår enhets signum. det handlar mest om att finna fel hos andra.
- - -
skönt att jag lyckats hitta musik som ger mig något. ibland har jag perioder då jag inte gillar något. just nu är det arcade fire - neon bible, m ward - post-war och joy division-boxen som rullar i mina öron på tvärbanan. är väldigt nyfiken på isolation years nya.
något som står klart är dock att mycket måste inhandlas. soffa. tv. stereo. samt att det måste målas om (tapeten är fräsch men har en fruktansvärd färg). måste prioritera detta på ett bra sätt.
- - -
börjar känna av verkligheten på mitt arbete nu. smekmånaden kan sägas vara över.
att folk är missnöjda och att vår enhet inte på något sätt kan sägas sträva mot samma mål är tydligt. på enhetsmötet i morse satt folk med sammanbitna miner och tittade bort med trötta blickar. det verkar som om ingen lyssnar på vår (relativt nye) chef.
organisationen jag jobbar inom står inför många förändringar och vår enhet kommer antagligen inte finnas inom ett år. det gör naturligtvis sitt. men på något sätt känns det som att sådant inte får komma i vägen för vår produktion. tyvärr är det så att nytänkande och rationella arbetsmetoder inte är vår enhets signum. det handlar mest om att finna fel hos andra.
- - -
skönt att jag lyckats hitta musik som ger mig något. ibland har jag perioder då jag inte gillar något. just nu är det arcade fire - neon bible, m ward - post-war och joy division-boxen som rullar i mina öron på tvärbanan. är väldigt nyfiken på isolation years nya.
Subscribe to:
Posts (Atom)