det är intressant hur en känsla bara kan släppa. helgen spenderades som sagt sängliggandes dagtid, på grund av en känsla skapad av en enda händelse. en händelse som då kändes så oerhört avgörande, som gjorde att jag inte hade ork att möta dagsljuset. en händelse som då tog upp all min intellektuella kapacitet.

nu har jag insett hur kraftfull eftertanken kan vara. den kan få sinnesstämningar att bara falla undan. ge mig bara en måndag tisdag att konfronteras med verkligheten så är allt i sin ordning igen.

det kan vara gårdagens seinfeld som fällde avgörandet, som gav perspektiv:

George : Why did it all turn out like this for me? I had so much promise. I was personable, I was bright. Oh, maybe not academically speaking, but ... I was perceptive. I always know when someone's uncomfortable at a party. It became very clear to me sitting out there today, that every decision I've ever made, in my entire life, has been wrong. My life is the opposite of everything I want it to be. Every instinct I have, in every of life, be it something to wear, something to eat ... It's all been wrong.

( A waitress comes up to G )

Waitress : Tuna on toast, coleslaw, cup of coffee.

George : Yeah. No, no, no, wait a minute, I always have tuna on toast. Nothing's ever worked out for me with tuna on toast. I want the complete opposite of on toast. Chicken salad, on rye, untoasted ... and a cup of tea.

Elaine : Well, there's no telling what can happen from this.

vi vet alla hur det slutar. George utför varje handling i motsats till hur han tidigare skulle gjort. han lyckas charma en vacker kvinna och får jobb hos NY Yankees.

håller verkligen med om seinfelds helande kraft varje kväll vid elva.